Baslinjeekvivalens
I vilken utsträckning två eller flera grupper (t.ex. behandlings-/interventions- och jämförelsegrupper) har likartade egenskaper vid studiens början i syfte att jämföra interventionens effekt på dessa grupper. Vid jämförelse av effekterna av en intervention på två eller flera grupper antas det att grupperna är likvärdiga vad gäller prestation, demografi eller andra målkarakteristika före interventionen (dvs. vid studiestart) så att eventuella efterföljande skillnader kan tillskrivas interventionen.
Att fastställa baslinjeekvivalens gör det möjligt att isolera interventionens effekt på behandlingen, samtidigt som man utesluter störande faktorer och ovidkommande influenser. Ett exempel på en faktor som skulle kunna bidra till att baslinjeekvivalens saknas är om behandlingsgruppen har fler högpresterande elever än jämförelsegruppen i början av studien. I en sådan situation kan effekten av en intervention inte isoleras och resultaten skulle betraktas som snedvridna.
Klusteranalys
En statistisk metod för att dela in deltagare (t.ex. elever, skolor) i meningsfulla grupper baserat på i vilken grad de delar gemensamma egenskaper (t.ex. produktanvändning). Egenskaperna hos deltagarna i ett kluster skiljer sig signifikant från de i de andra klustren.
Jämförelsegrupp
Den grupp deltagare i en studie som antingen inte får någon behandling/intervention eller som får en annan behandling/intervention, och som därmed jämförs med den grupp deltagare som fick behandlingen/interventionen (dvs. behandlingsgruppen).
Konfidensintervall
Ett värdeintervall uppskattat från ett urval som sannolikt innehåller det sanna värdet från populationen. Om till exempel det uppskattade värdet i urvalet ligger mellan 0,40 och 0,60 med 90 % konfidens, kan man dra slutsatsen att om man tar flera urval från en population kommer det uppskattade värdet i 90 % av fallen att ligga mellan 0,40 och 0,60. Med andra ord finns det en 90 % sannolikhet att populationens medelvärde kommer att ligga mellan 0,40 och 0,60.
Konfidensnivå
Sannolikheten för att de observerade konfidensintervallen innehåller det sanna värdet för populationen. Konfidensnivån sätts av forskaren och rapporteras med procentandelar. Till exempel skulle en konfidensnivå på 90 % indikera att om vi tar flera urval från en population, skulle 90 % av intervallen inkludera det sanna värdet för populationen.
Förvirrande faktor
En faktor eller variabel i en studie som påverkar åtminstone en del av sambandet mellan de oberoende (dvs. behandling/intervention) och beroende (dvs. läranderesultat) variablerna. Underlåtenhet att inkludera eller eliminera inflytandet av potentiella störande variabler (t.ex. som en kovariat) begränsar studiens tillförlitlighet och validitet. Till exempel, när man undersöker om elever som använder en produkt (dvs. behandlings-/interventionsgruppen) uppvisar större vinster i prestation än elever som inte använder en produkt (dvs. jämförelsegruppen), kan en störande faktor vara den genomsnittliga elevprestationen i varje grupp före behandlingen. Varje skillnad i genomsnittlig elevprestation mellan grupper innan behandlingen introduceras kan påverka deras prestationsökningar efter behandlingen. Således kommer underlåtenhet att inkludera någon skillnad i deras prestation i analysen eller att eliminera den skillnaden före behandlingen att störa resultaten.
Korrelation
Ett statistiskt mått på förhållandet (magnitud och riktning) mellan två variabler — i vilken utsträckning en variabel förändras i förhållande till en annan variabel.
Korrelationskoefficient
Korrelationskoefficienten indexerar riktningen och magnituden av det statistiska sambandet mellan två variabler. Indexet kan variera från -1,00 (negativt samband) till +1,00 (positivt samband), där 0 indikerar inget samband. Om till exempel korrelationskoefficienten mellan användningsfrekvensen av en produkt och prestationen är 0,80, kan man dra slutsatsen att dessa variabler är starkt (magnitud) och positivt (riktning) korrelerade med varandra. Med andra ord, när produktanvändningsfrekvensen ökar, ökar även prestationsnivån.
Kostnadseffektivitet
Den relativa effektiviteten av en behandling eller intervention jämfört med dess kostnad. Mer specifikt består kostnadseffektivitetsanalys av en uppsättning tekniker som gör det möjligt att jämföra kostnaderna (direkta och indirekta) för en behandling eller intervention med dess effektivitet. Vanligtvis resulterar kostnadseffektivitetsanalysen i ett värde som kan placeras någonstans inom kvadranter från "hög kostnad, låg effektivitet" till "låg kostnad, hög effektivitet".
Kovariabel
Kovariater är faktorer/variabler som har potential att påverka resultaten av en studie. Ett vanligt antagande är att kovariatnivåerna är identiska för deltagare (t.ex. studenter) i alla studiegrupper (t.ex. behandlings-/interventionsgrupp och jämförelsegrupper). Således kan eventuella skillnader som hittas mellan grupper hänföras till behandlingen eller interventionen. Kovariater kan inkluderas i analysen av två olika syften. En kovariat kan vara av primärt intresse. I sådana fall kan subgruppsanalys genomföras för att bestämma deras effekt på studieresultaten. Till exempel kan betygsnivå vara ett primärt intresse och betraktas som kovariat när man undersöker interventionens inverkan på elevernas resultat. Å andra sidan kan kovariater inkluderas i en analys för att undvika störande resultat. När kovariater är ovidkommande faktorer, tillåter statistisk kontroll för dem att man håller deras inflytande konstant (eller tar bort) och utesluter möjliga störande faktorer. Vanliga kovariater inkluderar socioekonomisk status, kön, betyg, tidigare prestationer och skolort.
Beroende variabel
En faktor som representerar det intressanta resultatet. Beroende variabler kallas även responsvariabler, resultatvariabler eller förklarade variabler. Vanliga beroende variabler inkluderar olika typer av utbildningsresultat, såsom akademiska prestationer.
Utbildningsutvärdering
Undersökning av en pågående eller avslutad utbildningsintervention, i syfte att fastställa i vilken utsträckning interventionens mål uppnåddes. Specifika metoder kan bidra till att fastställa en interventions effektivitet och inverkan, såväl som dess nytta och kostnadseffektivitet.
Effektstorlek
Ett kvantitativt mått på styrkan i sambandet mellan en eller flera variabler eller grupper i en population. Effektstorleken ger bevis på effekten av en given intervention genom att indexera storleken på interventionens effekt på ett standardiserat sätt, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten i många sammanhang. Effektstorlekar kan ta sig flera former, där en vanlig form är den standardiserade medelskillnaden (t.ex. Hedges g) mellan grupper. När man undersöker en enskild grupp används en annan form av effektstorlek (t.ex. korrelation, regression), som indexerar sambandet mellan den oberoende variabeln (t.ex. användning av utbildningsteknologi) och den beroende variabeln (t.ex. akademiska prestationer).
Hedges g
En specifik typ av mått på effektstorlek baserat på den standardiserade medelskillnaden mellan två eller flera grupper (t.ex. behandlings-/interventionsgrupper och jämförelsegrupper). Den ger bevis om effekten av en given intervention genom att visa storleken på interventionens effekt. Hedges g är mer robust mot effekterna av mindre urval. Värdet på Hedges g kan variera från +1 (positiv effekt) till -1 (negativ effekt).
Oberoende variabel
En faktor som förväntas påverka en annan faktor (dvs. den beroende variabeln). Vanligtvis manipuleras den oberoende variabeln för att undersöka i vilken utsträckning olika nivåer av den oberoende variabeln (t.ex. användning av utbildningsteknik) förutsäger eller relaterar till förändringar i den beroende variabeln (t.ex. akademiska prestationer). Oberoende variabler kallas också för prediktorvariabler eller förklarande variabler.
Intervention
Processen att tillämpa en behandling på användare för att undersöka om behandlingen har effekt. Interventioner kan inkludera pedagogisk teknik, klassrumsaktiviteter, digitala inlärningsverktyg, pedagogiska tillvägagångssätt och undervisningsmetoder.
Språk
Skolans eller distriktets geografiska läge, särskilt med avseende på var det faller på spektrumet mellan stad, förort, ort eller landsbygd.
Felmarginal
En statistisk approximation av mängden urvalsfel som finns i en studies effektstorlek, vilket indikerar sannolikheten för att det uppskattade värdet från ett urval korrekt representerar det sanna värdet av hela populationen. Ju större felmarginalen är, desto mindre säkerhet har man för att studiens uppskattade värde ligger nära populationens sanna värde.
Motsvarande
En uppsättning statistiska procedurer som gör det möjligt att identifiera matchade uppsättningar av deltagare från studiegrupperna (t.ex. behandlings-/interventions- och jämförelsegrupper). Deltagarna matchas (och jämförs därefter) när de har ungefär lika egenskaper eller attribut mätt av kovariaten (t.ex. kön, etnicitet, tidigare prestation). Teoretiskt sett kommer matchningsproceduren att resultera i studiegrupper som är ungefär likvärdiga, vilket minskar sannolikheten för att ovidkommande eller störande faktorer orsakar behandlingseffekterna.
Resultat
Alla utbildningskriterium, utfall eller responsvariabler som används för att mäta ett utbildningsresultat av intresse i en snabbutvärdering. Resultaten kan innefatta typiska kognitiva mått (t.ex. testresultat, betygsdata), icke-kognitiva mått (t.ex. självkänsla, kritiskt tänkande, färdigheter för 2000-talet, uthållighet) eller alternativa utbildningsresultat såsom närvaro, kursomsättning och examensfrekvens. Resultatet bör vara vad interventionen (t.ex. utbildningsteknikprodukt) är tänkt att förbättra.
Eftertest
Ett kvantitativt mått på utfallsvariablen (t.ex. prestationspoäng) som tas efter att interventionen har implementerats.
Styrka (statistisk)
En studies förmåga att upptäcka det verkliga värdet (t.ex. en skillnad mellan grupper eller sambandet mellan variabler) av populationen från urvalet. När den statistiska styrkan är hög är det mer sannolikt att studien upptäcker effekterna av en intervention. Alternativt, när den statistiska styrkan är låg, kan studien kanske inte upptäcka effekterna av en intervention. Statistisk styrka påverkas av (a) graden av konfidens (t.ex. 95 % konfidensnivå) man har i sin uppskattning, (b) magnituden av effekten (t.ex. effektstorlek) man försöker upptäcka (större effekter är lättare att upptäcka), och (c) urvalsstorleken. Styrkan varierar från 0 till 1,00, där experter föreslår 0,80 som standard för tillräcklig styrka.
Förtest
Ett kvantitativt mått på utfallsvariablen (t.ex. prestationspoäng) som tas innan interventionen genomförs.
Slumpmässig uppgift
En teknik för att tilldela deltagare till studieförhållanden (t.ex. behandlings-/interventionsgrupper och jämförelsegrupper) med hjälp av randomisering, så att varje deltagare har lika stor chans att befinna sig i en given studiesituation. Slumpmässig tilldelning är ett nödvändigt villkor för en verklig experimentell design (t.ex. randomiserad kontrollerad studie), och den ökar studiens interna validitet genom att säkerställa att olika studiegrupper är likvärdiga före interventionen (dvs. baslinjeekvivalens). När slumpmässig tilldelning inte är genomförbar kan specifika åtgärder vidtas för att testa baslinjeekvivalens och bidra till att eliminera inverkan av gruppskillnader.
Randomiserad kontrollerad studie
En studiedesign där deltagare (t.ex. studenter, lärare) slumpmässigt tilldelas en behandlings-/interventionsgrupp eller jämförelsegrupp, vilket gör det möjligt att anta att grupperna är likvärdiga på alla variabler utom behandlingen. Behandlingen ges till behandlings-/interventionsgruppen och behandlingen undanhålls från jämförelsegruppen.
Rekommenderad dosering
Den förväntade mängden eller frekvensen (exponeringen) för en behandling/intervention som föreslås för att den ska vara effektiv. Till exempel kan EdTech-produkt A rekommendera 10 moduler per vecka, eller EdTech-produkt B kan rekommendera 50 minuters produktinteraktion per dag. Rekommenderad dosering kallas ibland även för rekommenderad användning, föreskriven dosering/användning eller doserings-/användningsrekommendation.
Kvantil
En grupp som uppstår genom att ett urval delas in i ungefär lika stora undergrupper efter att data har ordnats från minsta till största. Valfritt antal kvantiler kan bestämmas för en uppsättning värden, där vanliga kvantiler är terciler (tre grupper), kvartiler (fyra grupper) och kvintiler (fem grupper). Till exempel skulle en uppdelning av en uppsättning värden i kvintiler resultera i fem ungefär lika stora grupper, där cirka 20 % av hela uppsättningen värden faller inom varje kvintil.
Kvasi-experimentell design
En forskningsdesign med metoder och procedurer som uppfyller de flesta villkoren för en sann experimentell design, men saknar slumpmässig tilldelning av deltagare till studieförhållanden. Eftersom slumpmässig tilldelning ofta är opraktisk och ibland omöjlig, implementeras kvasi-experimentella designer ofta inom utbildningsforskning. Med lämplig metod är kvasi-experimentella designer mycket effektiva för att besvara forskningsfrågor.
Provstorlek
Antalet deltagare (t.ex. elever, lärare, skolor) som ingår i din studie. Om du har flera delurval är den totala urvalsstorleken summan av delurvalen – till exempel, om du har 250 i din jämförelsegrupp (n = 250) och 250 i din behandlings-/interventionsgrupp (n = 250), då är din totala urvalsstorlek 500 (N = 500).
Provtagning
Processen att välja deltagare (t.ex. elever, lärare, skolor) till ett urval från en population av intresse. I vilken grad man kan generalisera resultat från en studie beror på hur representativt urvalet är för populationen.
Studietillstånd
Den studiegrupp (t.ex. behandlings-/interventionsgrupp, jämförelsegrupp) som deltagaren tillhör.
Behandlingsgrupp
Den grupp deltagare i en studie som får en behandling eller intervention. Behandlingsgruppen jämförs med den grupp (eller grupper) deltagare som inte fick behandlingen eller får en annan intervention (t.ex. jämförelsegrupp). Behandlingsgruppen kallas även för experimentgrupp eller interventionsgrupp.
Användningsmätvärde
Ett mått på i vilken utsträckning deltagaren (t.ex. studenten) använde eller exponerades för behandlingen eller interventionen. Till exempel kan användningsmåttet för en utbildningsteknologisk produkt hänvisa till antalet gånger studenten loggat in, den tid som spenderats med att använda produkten, antalet slutförda moduler eller andelen slutförd kursplan.
Variabel
Varje mätbar faktor såsom en egenskap, användning eller utbildningsresultat. En variabel kan ha flera värden som representerar unika attribut för variabeln. Till exempel kan variabeln "kön" anta flera värden (t.ex. man, kvinna, annat). Det finns många typer av variabler, inklusive oberoende variabler, beroende variabler, mediationsvariabler och modererande variabler, kovariata variabler.